Min träning efter 4 veckor

Efter 4 veckor med nyttigheter (förutom lördagar) och träning har jag lyckats gå ner 2,8 kg fett och gått upp 1 kg muskler :) så nu är jag på nästan samma vikt som innan graviditeten! Inte för att vikten spelar någon roll, därför är scanningen så mycket bättre. Har även lyckats minska 4 år på min metaboliska ålder!

Ska fortsätta träna själv i två veckor till, sen väntar träning med PT grupp i 8 veckor! Sen ska jag njuta av sommaren!! Har inte tränat såhär mycket (om nått alls) sen jag slutade med gympa 2007 ;)

Min värsta upplevelse hittills!!

9/3
Livrädd!
Jag måste skriva av mig lite för då brukar det kännas lite bättre, jag hatar att hålla saker hemligt och inte få visa hur man egentligen mår.. Kan inte hålla inne mina tårar..

I fredags upptäckte jag en knöl i mitt ena bröst, jag fick panik och grät hela kvällen och natten. När man väl hamnar i den situationen så är det svårt att inte tänka på det värsta... Jag är inte redo att dö! Får jag inte se mina barn växa upp? 1000 tankar som bara snurrar medan tårarna rinner...

Jag ringde vårdcentralen i måndags men fick nummer direkt till kirurgen så jag ringde dit men dom hade bara telefontid tisdag.. Så jag satt beredd tisdag kl 9.59 för att vara säker på att få en tid. Och det fick jag, skulle komma på läkarbesök idag onsdag. Aldrig har dagarna gått så långsamt! Försöker hitta på saker för att inte tänka på det men så fort tankarna flyger dit så gråter jag.

Idag var jag på läkarbesöket och trodde att jag skulle bli klokare efter det, men inte.. Läkaren trodde att det var en bindvävsknöl som är vanligt att tjejer i 20-30 års åldern får, speciellt efter pubertet, mens eller graviditet och den är ofarlig.. Men han kunde ju inte säga nått säkert så jag ska bli kallad till mammografi och ultraljud. Han påpekade också att om det var cancer så överlevde hela 90%! JAHA, men de övriga 10%?? Mår verkligen skit! Men ska tänka på andra saker och njuta av varje stund tills jag får svar!

11/4

Det tog 1 vecka efter läkarbesöket innan jag fick remiss till mammografin, och jag hade inte fått tid fören 3 veckor senare!! Jag bröt ihop, skulle livet stå still i tre veckor till!? Ringde för att försöka ställa mig på nån kö för återbud, men det fanns ingen sådan..så det var bara att vänta.. Jag grät nån dag till men sen bestämde jag mig för att vara positiv och inte slösa bort de dagar jag hade framför mig tills den dagen kommer. Men trots det stod mycket stilla, varför skulle jag tex slösa pengar på kläder, träning, resa, frisör (allt sånt som jag hade planerat) om jag sedan skulle få det värsta beskedet..? Så det har fått vänta..

Idag var jag på mammografi, har aldrig varit så nervös i hela mitt liv! Kommer nog aldrig mer vara nervös på en gympatävling igen, nu när jag vet hur det är att vara nervös på riktigt, när det verkligen gäller livet.. Hade blivit varnad om att det skulle göra ont, men det gjorde det inte, eller så hade jag så mycket adrenalin så jag blev bedövad. Bilderna visade såklart att det var något så jag fick även göra ultraljud, och där såg jag dom... Två svarta knölar!! Kollade in läkarens ansiktsuttryck hela tiden i väntan på svar.. Och tillslut sa hon att det var två vätskefyllda cystor som var ofarliga! Och då kom lättnaden med ännu mer tårar.. Dom skulle tömma dem på vätska för att vara helt säkra så de stack in en nål och såg att de inte ens behövde skicka iväg provet på analys för det var helt ofarligt! Hon sa att det enda var att de kunde fylla sig igen, men då får jag höra av mig och göra samma sak igen. Jag är sååå lättad!!

Nu kan jag  börja njuta av allt igen och ta vara på varje dag! Livet kan svänga utan att man minst anar det! <3